Något var fel på kattan. Hon ville inte äta och strök runt i huset utan ro, jagade efter sina människor och krävde uppmärksamhet med jamanden som lät gällare och gällare.
Kunde det vara råttgift? Det var musår i markerna och kattan var en framstående jägare.
Matten kände på kattans buk. Den kändes lite spänd, och när hon klämde på magen jamade kattan ännu mer.
”Nej nu är det jag som tar kattan till doktorn”, sa matten.
Hussen grymtade lite. ”Katter brukar då klara sig själva, hon piggnar till snart ska du se.” Men han var redan på väg efter kattväskan.
Veterinären var hygglig och gav dem en akuttid på stubben. De fick lämna in kattan med väska och allt och så fylla i pappren medan kattan redan låg på undersökningsbordet därinne.
Nervpirrande minuter gick. Sedan kom en ung praktikant ut och gav dem ett papper. Kanske var det en fråga huruvida kattan skulle kremeras eller ej, de vågade knappt titta, varför skulle de annars få ett papper? Vad får man för papper på en djurklinik?
Där stod:
”Er katt SMULAN har nedkommit med TRE friska kattungar.”
Så kan det gå. Ibland förstår man inte vad katterna säger. Förstår bara inte varför praktikanten kom med ett papper i stället för att prata....
SvaraRaderaUsch vad nervös jag blev, har ju själv varit på djursjukhus och fått mindre roliga besked. Började skratta av lättnad när jag läste slutet.
SvaraRadera