Pa ra, pa ra ra ram,
Pa ra ram, pa ra ra ram,
Pa ram, pa ram,
Pa ra ra ram,
Pa pa pa, pa ra ra ram,
Pa ram, pa ram,
Pa ra ra ram,
Da da!
Nu börjar ”Lödder” …
Ännu efter närmare trettio år
Minns jag tydligt signaturmelodin
Skrattar tillsammans åt Jessica Tate och de andra
Kan för en gångs skull dela humor med min mamma
Som annars bara älskar Jaques Tati och Dario Fo
Och Charlie Rivel som är den där clownen som gråter.
Kul när man kan dela någon upplevelse med sin mamma - sällan varit mig förunnat.
SvaraRaderaÄr du oxå uppe på natten? Ammar kanske?
Signatur melodin kom inte riktigt fram i min skalle. Förmodligen för att jag är så omusikalisk.
SvaraRaderaMen "Lödder" minns jag. Första gången det blev korrekt med en homosexuell i TV.
Jag minns också Lödder. PÅ den tiden fanns inte så många tv-program så man fick titta på det som fanns. Jag tyckte att mannen (minns ej namnet) hade grym ansiktsmimik.
SvaraRaderaLOL
SvaraRaderaTar man bort raderna efter "Lödder" så blir den en dikt med oväntat avslut. Finns de kvar, en beskrivning av relationen mor-dotter. Det känns som om det finns sådant som jag kan dela med mina barn, vi gillar Sagan om Ringen.
lödder jag den va kul, idag är det ju bara dockhus soper
SvaraRaderaMinns inte heller signaturmelodin, men det ringer en klocka någonstans i bakhuvudet nu. Av såpan :)
SvaraRaderaDet är roligt när man kan dela något över generationsgränserna.
SvaraRaderaja lödder var en del av barndomen för mig. Kommer ihåg melodin klockrent
SvaraRadera