Mellanspel

Redan före frukost fick Ren-Hotep besök av sin kammarherre. Detta var en ovanlighet som föranledde ett höjt ögonbryn från Överdomarens sida.

”Det var ett väldigt ståhej inatt, herre.”

”Ståhej?”

”De gästande hettiterna. Flickan såg en mjölksnok på sitt rum och trodde att det var en giftorm.”

Överdomaren suckade. Han hade svårt för nyckfulla unga damer. I hans uppfattning var en mjölksnok så uppenbart ofarlig att det inte gick att bli rädd för den. Det gick däremot naturligtvis utmärkt att ställa till med ett väldigt liv ändå. Unga damer hittade på sådant ibland för att göra sig till och få uppmärksamhet.

Eller så kanske flickan var lite bakom. Han mindes hennes underliga uppförande vid middagsbordet, hur hon snuttade på sina fingrar och sneglade på honom hela tiden. Alla pärlorna kanske inte låg i asken, helt enkelt.

”Det redde ut sig?”

Kammarherren nickade.

”Då så”, sa Överdomaren och avfärdade alltsammans. Säkert skulle gästerna ge sig av efter frukost och färdas vidare mot Thebe. Sedan kunde allt återgå till det normala.