söndag 20 juni 2010

Tema: En semester

Jag stirrar på det otäckt tomma pappret, skriver dit rubriken så att jag åtminstone slipper den orörda ytan.

MITT SOMMARLOV

Jag skriver det med stora bokstäver, låter rubriken ta upp tre rader. Kravet är tre papper, varje papper har trettio rader, nu är jag redan av med fyra. Nej, fem. Tre för rubriken, sedan kan jag hoppa över två innan texten börjar. Det ser snyggt ut.

Det går nog bra att lämna några rader tomma i slutet också, så då måste jag pressa ur mig sådär en åttio rader nu.

Stryker under rubriken för att vinna lite tid. Två gånger. Nu är det gjort, nu måste själva skrivandet börja.

Det här mardrömsämnet som man ska pina sig till att skriva om i början på vartenda läsår presenteras som om det vore roligt. Lite ljusgult sådär och man kan nästan ana lite midsommarblomster som kryper runt i bokstäverna. Så jag antar att jag ska skriva att jag badade ute i Maltesholm och att jag var med och grillade hos grannen. Lite, lite av ytan av min sommar.
Det som var under ytan hjälper knappast upp betyget. Att mamma som vanligt var full större delen av tiden, semester är lika med fjorton helger i rad för henne. Att jag blev så leds på henne att jag drack körsbärsrom fastän det smakade vidrigt och sedan spydde i Barbros hallonbuskar och skämdes för att jag var precis som morsan. Att jag var fast i stan hela sommaren för att mormor har cancer och inte orkar med något annat än att dö. Att min sommarkanin blev inställd som straff för att jag fick IG i engelska. Det finns massor jag skulle kunna skriva men det är inte sommarmuntert på något minsta vis.

Så jag skriver med möda en intetsägande text om en sommar som aldrig fanns.
Ingen orkar med min verklighet. Inte jag heller.

8 kommentarer:

  1. Jättebra, jag får tydligt känslan av total uppgivenhet och tomhet.

    SvaraRadera
  2. Riktigt sorglig liten text.

    SvaraRadera
  3. Tjena,

    ja den sommaren var inte mycket att skriva hem om. Istället för den ganska korta texten kunde du faktiskt gjort lite mer av, för allt finns där. En petitess - före men skall det vara ett komma (tror jag).

    Man kan också skriva som en till mig närstående gjorde när ett annat kärt ämne påhittat av gamla svenskalärare påbjöds; Mitt syskon. Det blev en kort kärnfull mening "Jag har inget syskon."

    Tack för kommentarerna i går. De är värdefulla för mig.

    SvaraRadera
  4. Ja se lärare. Så mycket olycka och sorg de har orsakat bara genom att inte tänka längre än näsan räcker. Väldigt fin liten text. Mycket bra flyt och starkt avslut.

    SvaraRadera
  5. Ingen orkar med semester tror jag. Fin text.

    SvaraRadera
  6. Den här var bra, och kul, mitt i sorgligheten.
    Minns hur svårt det kunde vara även om man haft en perfekt sommar ...sen badade vi, och solade, simmade, åkte båt, njöt och var glada, tills skolan åter började...
    Tack för dina komm på Havstruten senast.

    SvaraRadera
  7. Mycket bra text. Våndan kändes, anade en vilja att berätta, behovet av att någon lyssnar. Trovärdigt!

    SvaraRadera
  8. Just såna saker använder jag som drivkraft då jag vill bli lärare, tack för fler idéer för att göra det lättare för barnen! :D

    SvaraRadera