Tema: Att njuta.

Han fyllde sin bägare till randen. Att det föll ett par droppar från kannan så att hans ena spetsmanschett fick en ful fläck struntade han i. Det var ju inte som om resten av dagen skulle gå åt till något viktigt. Nu väntade ytterligare ett tråkigt möte om bygget av den nya stadsmuren. Bara tanken på det fick honom att ta en djup klunk av det söta vinet och fylla bägaren på nytt. Hela projektet var idiotiskt och störst av alla de inblandade idioterna var hans far, som krävde att han deltog.
För att ”lära sig”. Lära sig vad, mer exakt? Att murbyggen är dyra och på något mirakulöst sätt blir dyrare och dyrare medan man bygger, var det lärdomen? Eller var det att vissa människor anser att ett sammanträde som tar mindre än två timmar är ett personligt misslyckande?
Sekunden han fick ärva skulle banne mig hela det eländiga länet ut på försäljning. Hans liv skulle inte handla om att förvalta, han var större än så. Klokare än så. Tråkiga möten och politik, när det fanns vin och teater och vackra damer som man kunde ägna sig åt.