Föreställ dig en värld där den rakaste vägen mellan två punkter är runt dem. En värld där äpplet genom att ständigt falla urholkar stenen. Där den gordiska knuten är ett rakt streck, draget med linjal.
I den världen bor Maria. Hon är liten ännu, bara åtta år. I skolan blir hon utfrusen av de andra barnen, de känner att hon är av en annan sort och undviker henne, knuffar bort henne om hon kommer nära.
Hennes föräldrar kan inte se in i Marias värld. Det är bara egenheter, säger de. Det växer bort, säger de, när Maria bara vill se myrornas krig på teve och vägrar äta all mat som är röd.
Eller när hon skriver MARIA MARIA MARIA MARIA MARIA många många gånger, fyller ett halvt ritblock, stryker under sitt namn ett och ett med två djupa streck och gråter när linjalen inte hjälper; strecken vill inte hamna precis rakt under varandra.
Efter flera timmar ger hon upp, bryter linjalen i två delar och vägrar sedan röra en sådan igen.
Det är bara hennes humör. Hon är så envis. Det växer bort, säger hennes föräldrar och hjälper henne inte.
Ett underbart första stycke som följs upp med en fin återstod av texten.
SvaraRaderaFint, fint, rörande och insiktsfullt skrivet.
SvaraRaderaÅåh, jättefin. Jag tänker autism och blir väldigt rörd/berörd.
SvaraRaderaJa fint, jättefint och berörande.
SvaraRaderaja fint och tankeväckande.
SvaraRaderaMan hoppas att det inte existerar i vårat samhälle nu. Att man blir sedd för den man är och inte den någon tror man ska bli.
Vilken underbart inkännande text!
SvaraRaderaJag kan nästan inte andas.
Sååå vanligt är det att barn avfärdas med precis de där orden och fy fan va hemskt det är.
Tack för kommentarerna.
SvaraRaderaBlir lite ordblind ibland när jag skriver.
Tanken var väl att Pär svimmade. Vart kanske lite fel i tidsschemat i texten. Lite är det väl för att man redigerar alldeles för lite. Man skriver bara.
mvh petri
Detta var en av de finaste och klarsyntaste texter jag läst. Jag tycker mycket om den.
SvaraRaderaAutism? Vissa ser bara det dom vill se. Föräldrar vill inte att deras barn ska vara annorlunda...
SvaraRaderaSå bra text!!!
Jättevackert och mycket sant! Vi har alla haft våra personligheter som små, och tyvärr växer det bort pga av såna kommentarer som omgivningen har.
SvaraRadera