Far, han var född på landet.
På ett torp.
På vintern stoppade han halm i träskorna,
Eller tidningspapper om han fick tag i något.
Annars frös fötterna sönder.
Så fort han kunde blev han vuxen,
Flyttade till staden.
Där slapp han is på vattenhinken vintertid,
Vårens hunger och fläsk som blivit grönt i tunnan.
Kalvslakt och stenade kråkungar.
De stenade kråkungarna talar särskilt till mig, av någon anledning.
SvaraRaderaBra text fint tempo. Många känslor ryms i få texter.
SvaraRaderaps du har rätt som vanligt-- Lyssnade på "the big
Pink låten Velvet" Där är textstroffen.:)
Men en fantastisk låt.
En bra text o jag håller med dej i det du skrev till mej o egentligen är det nog kärnan i det jag känner själv att jag inte riktigt kommer åt mitt djup, i alla fall inte just nu. funderar på om det är för att jag mår bättre?
SvaraRaderaTack i alla fall!
Brutala bilder i få ord.
SvaraRaderaSäger, eller sa, man PÅ ett torp?
Antagligen, eftersom du skriver så.